Canadagässen har fått ungar och simmar i ån nedanför Bygdegården.
Lennart har startat sin färd med alla barn som finns i byn för en runda.
Vagnen har smyckats med ballonger och massor av björkar.
Tur att de äldre barnen sitter och håller de yngre.
Tack snälla Lennart för att du håller traditionen, som du startade för många år sedan, levande!
Kan man skönja en liten cigarill?
Man har samlats för att klä midsommarstången.
De minsta väntar dock på dansen runt stången.
Den börjar att ta form där den ligger mellan pallarna.
Man har kommit från Bollnäs…
…Uppsala, ja ända från Stockholm.
En bra position med utsikt över jobbet med midsommarstången.
Spelemannen, Kristina, spelade hela tiden på sin fiol.
Det blir en obligatorisk vända upp till Storbyggningen.
Nu är stången på väg till bygdegården för att resas.
Nu gäller det bara att få upp den i stående ställning.
Kristina har spelat på sin fiol hela vägen.
Äntligen kan dansen börja.
En riktigt ståtlig midsommarstång blev det, eller hur?
En del var så små att det inte var aktuellt med dans, bättre att ta sig en tupplur i vagnen.
MIDSOMMARDAGEN
Idag samlas vi åter för att tävla i en kubbturnering.
Ett stort gäng kommer från Änga-Lillbo.
Några har satt sig till rätta för att se på.
Hundarna finner sig tillrätta vid parkbänken uppe på kullen.
Det här skall bli roligt…
Kärran är lövad och fin men lutar det där bordet inte lite väl mycket?
Picknick skall ätas sittande på backen.
Fast det kanske är skönare att ha en filt under rumpan.
Och varför inte ett glas vin i handen?
-”hur har du tänkt det här då”?
- “Nu sätter vi igång”!
Roligt att ungdomarna vill vara med, ja faktiskt var det alla åldrar som var med.
Kocken på Wi trädgårdar är med, men hur står karl’n? Har någon spikat fast hans skor i marken?
Kassören kom lite sent och missade kubbturneringen.
Första parkett…
En del kom alldeles nygifta till Bygdegården.
Ganska många deltagare v’a?
Riktig “Fighting spirit”.
Larsbo och Katrineberg gör sitt bästa för att så det mötande laget…
Leif tar i för kung och fosterland…
Det andra laget är dock ena riktiga hejare på att kasta ner motståndarens kubbar.
Mycket kraftfulla och träffsäkra ungdomar. Ja det finns ju också ganska gamla män med i laget – vet inte hur det är med träffsäkerheten här förståss.
Andra försöker hypnotisera de här envisa kubbarna.
För att vara på den säkra sidan så är det bäst att hålla sig lite på avstånd och lite högre än de envisa kubbarna.
Men det gäller ju att envist utmana de bångstyriga träbitarna.
Och det räcker ju inte att kasta dem på vanligt vis – man måste kasta mellan benen också.
Bäst att ställa dem ordentligt stadigt så ingen får ner dem – eller hur var det?
Pinnarna studsade och flög lite som de ville…
Men roligt var det absolut.
Yrskalliga vôla sig inte göra så här.
Taktiksnack!
Han har missuppfattat det hela – det är ju inga byggklossar!
Nu gäller det att träffa kungen.
Dom här verkar att ha lyckats, eller hur?
Lite snack i “mjölkbacken”.
Få se hur det går för det här laget då.
Hoppsan! Vart tog kastpinnen vägen? Den blir inte lätt att hitta.
Det här laget är fortfarande kvar i tävlingen.
Liksom det här laget…
Ja, det är ju faktiskt finalspel mellan de här laget nu. Visst ser dom lite grymma ut.
Nu har de bara kungen kvar…
Och ja! Det lyckades! Det blev ett evigt kramande och dansande.
Grattis till förstaplatsen “herrgårdsfolk”! Och grattis till andra platsen Lillbobor! Sist och också minst (karamellburk) blev det för det mixade tredje laget.
Minstingen som var med och tävlade fick ett eget pris.
Liksom hon som kastade pinnen över staketet.
Det är ju inte nödvändigt att peka finger och skratta åt sin kompis – fast det är ju på skoj förstås.
Godiset gick åt som smör i solsken.
Kissemissen blir omklappad av sin matte som var med i det vinnande laget.
Hej då kompis! Vi ses igen, eller hur?
Tack alla 16 lagen för att ni kom och på så sätt förgyllde dagen för oss alla och fick in hela 800 kr till bygdegården. Bra v’a?
